Motståndet mot falafel

”Staden Malmö är världskänd för sin kriminalitet, det skruvade höghuset Turning Torso och billig falafel”, skrev en skribent i Sydsvenskan i november 2005. Artikeln var ännu en i raden som berättade om hur olika myndigheter motarbetade utbudet av falafel. Framför allt är det ur två synvinklar som falafeln angripits – Gatukontoret och Stadsbyggnadskontoret som inte tycker att falafelställen platsar i gatubilden, och Miljöförvaltningen som anmärkt på hygienen.

När en annan skribent sammanfattar året ger han ”de självutnämnda estetikerna på gatukontoret” en extra stor falafel i julklapp. ”Tugga och njut och betänk att det är mixen som skapar den levande stadsmiljön, inte likriktningen.”, skriver han. Flera insändarskribenter har hållit med honom. En malmöbo, utflyttad till Nya Zeeland hörde talas om strävan att få bort falafelvagnarna, och anklagade myndigheterna för rasism: ”om en kokt slang med bröd hade varit lika populär, kan det då tänkas att kommunen närmat sig ’problemet’ på ett mer anständigt och genomtänkt sätt?”, frågade han sig. Och åtskilliga är faktiskt de entreprenörer som på grund av kärv arbetsmarknad återigen blivit arbetslösa och bidragsberoende av kommunens hårdare tag.

Chockhöjda priser
Problemen som kommuntjänstemännen ser det, är att de tycker att vagnarna ser anskrämliga ut, att det inkommit klagomål om att det luktar stekos, och att det lätt blir skräpigt på marken runt omkring. ”Vi vill ha ett fräschare Malmö”, säger en av kommuntjänstemännen till Sydsvenskan. Ett sätt för Gatukontoret att ”snygga till gatubilden” har varit att kraftigt höja avgifterna och de krav som ställs på vagnarna. Samt att de infört ett totalstopp för alla nya matvagnar.

Först rensade de bort alla vagnar från parkerna, Gustav Adolfs Torg och från gågatan, sedan gav de sig på även resten. Så när artikeln publicerades i november 2005 fanns det bara nio matvagnar kvar på Malmös gator (mot 60 i en artikel fyra år tidigare). Vissa vagnar kom de dock inte åt; eftersom dessa hyrt plats på privat mark.

Vissa vagnägare har fått sin hyra nästan fyrdubblad, andra har fått stå för dyra kostnader i och med anslutning till vatten, el och avlopp (över 100 000 kr för varje servering, berättar Malmös gatudirektör). En ägare uppger att han varje månad betalar sammanlagt 15 000 kr i avgifter, skatt och för sin elräkning.

Flytt till fasta lokaler
Gatukontorets lösning, förutom att dra in tillstånden, har varit att påstå att de vill att vagnarna flyttar in i omgivande fastigheter. Två vagnägare vid Malmö högskola menar att de gärna skulle bygga ett gemensamt gatukök – men har trots det fått nej från kommunen. Folk från både studentkåren, högskolan och Citytunneln har tjatat på kommunen för att vagnarna skulle kunna flytta till ett nytt ställe.

– Det känns som om kommunen försöker stoppa allting. De vill ha bort vagnarna, de tycker inte att det är fint att vi står här, säger en av kunderna.

– Just falafelvagnen är en del av Malmös profil. Tråkigt att de inte har förstått det på kommunen, menar en student.

”Ingen kebab på fina gatan”
En industridesigner kommer med idén att lämna över designen av snygga vagnar till arkitektstudenter som säkert är pigga på att kunna hjälpa till i samband med sina examensarbeten. Men faktum är att det inte bara är ”anskrämliga vagnar” som blivit motarbetade.

Fastighetsägare har också gått på kommunens linje, och sagt upp kontrakten med riktiga restauranger som riktat in sig på kebab och falafel. ”Det passar inte in i det nya konceptet”, menar ägaren till en lokal med andra mer ”exklusiva” affärer som grannar. Fastighetsförvaltaren försvarar sig med att ägaren (en 90-årig östermalmstant) inte tycker kebab och falafel passar in i ”nytänkandet i fastigheten”.

Slitet golv och e-colibakterier
Klagomålen över vagnarna har dock inte bara varit ur Stadsbyggnadskontorets ”gestaltningssynpunkt”, utan också ur hälsomässig synvinkel. I ett test 2004 hade 60 procent av gatuköken brister. En del bara trasiga kakelplattor eller sprickor i golvet, andra problem av mer allvarlig karaktär. Vagnstillverkad falafelsmet är till exempel inte tillåtet på grund av ökad risk för salmonella. Prover ur flertalet smetar visade också på höga halter av koliforma bakterier.

Framförallt är det bristen på rinnande vatten som orsakar problem. Bland de som bara hade dunkar fick 34 procent omdömet ”otjänligt” om sitt vatten. E-colibakterier härstammande ur dessa kan i värsta fall orsaka matförgiftning. Och även om det inte går så långt, kan det ju vara avskräckande nog att veta om att e-colibakterier härstammar från avföring, antingen från människor eller från djur.

Rimliga krav
Som jämförelse, och till viss del till falafelvagnarnas försvar, kan även nämnas att när miljöförvaltningen hösten 2004 gjorde en inspektion på Malmös småkrogar fick hälften underkänt och bara 16 av 215 klarade sig helt utan anmärkning.

Så som Sydsvenskans skribent konstaterar: ”Ställ krav på utseendet. Ställ krav på hygienen. Tänk igenom placeringen. Visst. Men ryck inte bort mattan under fötterna på människor som bara vill arbeta och försörja sig själva.”

Läs mer:

Nya regler gör falafelvagnarna utrotningshotade
Ingen kebab på fina gatan
Tiden rinner ut för falafelvagn i Holma

---

Dela den här artikeln med andra: