Falafel och näringslära

Många falafelätare har säkert någon gång stött på frågan om det verkligen är så nyttigt att äta falafel. Det är snabbmat, det är friterat, och rätten inkluderar ibland stora mängder vitlöksmajonnäs. Det finns dock desto mer positiva sidor av falafeln om man dyker lite djupare ned i falafelns näringslära.

Våra kvällstidningar har under årens lopp tagit upp frågan ett par gånger. I Expressen (2005-11-20) tas falafel upp som exempel på rekommenderad GI-mat. Aftonbladet (2002-08-27) ger falafel grönt ljus när de testar den bästa snabbmaten. Vid ett annat tillfälle är det falafel som utnämns till ”veckans smala” (2003-06-03). På Tasteline.com svarar man en orolig falafelätare att hon kan fortsätta att äta falafel med gott samvete, och gärna slösa med tomatsåsen om man vill dra nytta av värdefulla antioxidanter.

Laboratorietest
Det mest vetenskapliga testet av falafel har dock Göteborgsposten stått för. Sommaren 2006 gjorde de ett grundligt test av all tillgänglig snabbmat - allt från kycklingrulle till halv special, stekt strömming och falafel. Tidningen lät nio olika rätter laboratorietestas hos företaget Anylacen, och resultaten kommenterades sedan av en näringsfysiolog vid Sahlgrenska akademin. Man mätte andelen mättat fett, antal kalorier samt hur stor andel av kalorierna som kom från fett (bör helst ligga under en tredjedel). Hamburgare, langos och chorizo fick alla röd varningssignal. Bland de tre rätterna med grön lampa fanns alltså falafeln.

– Alla rätter utom falafel var grönsaks- och fiberfattiga. Om du skulle äta sådant här varje dag skulle du nog gå upp i vikt, kommenterade näringsfysiologen.

”Imponerande lite mättat fett”
För den sifferintresserade, så visade testet på falafel med pitabröd och sallad på 735 kcal, men ett annat test gav bara 462 kcal (Expressen 2003-04-09). Andelen kalorier som kommer från fett ligger på 36-38 procent – med ”imponerande lite mättat fett”.

Livsmedelsverket har även de gett sig in i leken. Deras test har gått ut på att mäta bland annat transfetter i olika livsmedel. Siffrorna för falafel visar på 0,1 procent, hälften så lite som till exempel Fjällyoghurt eller en AllBran FiberBar. Det var 8 gånger så lite transfett som i kebabkött, 12 gånger så lite som i 28-procentig crème fraiche och hela 33 gånger så lite som i rostad lök. I deras statistik över mättat fett ligger falafel på 1,7 procent, mot kebabköttets 8,3.

Suverän kombination i längden?
Värt att notera är dock att åtminstone Göteborgspostens test utgår från att gatumat är något man äter sällan, och de har därför accepterat en något högre fetthalt än vad som är rekommenderat. De tillade även att ”ingen av de testade rätterna är något att leva på i längden”.

Uppenbarligen är det alltså som snabbmat som falafeln kommer i sitt esse. Är du fortfarande inte övertygad kanske följande tre experter kan omvända dig? Thomas Drejing, kock på Kronovalls slott och prisbelönt med Guldtallriken för sin nyttiga mat, säger till Kvällsposten (2004-11-14) att falafel är jättebra mat. Lina Fasth, frilansande kock som deltagit i såväl mat-OS som mat-VM, menar att falafel i pitabröd är en ”suverän kombination ur näringssynpunkt” (GP 2006-11-18). Och slutligen: när dietisten Anna Hansson recenserar studentmat i Sydsvenskan (2005-01-27) lyfter hon fram falafel som ett bra val av snabbmat. Visserligen under rubriken ”Kryddade popcorn till frukost”, men ändå…

---

Dela den här artikeln med andra: